Sökresultat

Kort svar: For me? Bu. Alltså jag kommer inte skälla på någon som använder flexi, naj naj verkligen inte. Men låt mig förklara varför jag tycker fast koppel är bättre! Säkerhet. Flexikoppel har en plastklump som man ska hålla i handen, och en knapp man trycker på för att kopplet ska låsas eller släppas ut. Den där plastklumpen kan vara rätt otymplig och tung, beroende på vilken modell man har. Den är också rätt lätt att tappa och då har hunden en klump att släpa efter sig. Vissa hundar tycker det är skitläskigt. Fasta koppel har basicly alltid en ögla som är smidigare att hålla i handen, säg att man ska bära matkassar från bilen och hålla hunden samtidigt, då är ju ett fast koppel som man kan trä runt handleden betydligt bättre tycker jag. På många fleximodeller är själva linan antingen rund och tunn som en vajer, eller platt och vass. Detta är en säkerhetsrisk både för hunden och oss. Är kopplet utdraget och vi måste hala in hunden snabbt av någon anledning, då funkar det kanske inte att "håva" som man behöver göra med flexit, håva - trycka på knappen - håva trycka på knappen etc och då kommer vi reflexmässigt ta tag i linan för att dra. Den är inte gjord för att hållas i, än mindre dras i och många är dom som fått väldigt tråkiga bränn/skavsår i händerna på grund av detta. Även på hunden kan det bli hemska sår av den där linan om den trasslar in sig eller gud förbjude snor sig om hundens ben eller hals, (eller vårt finger). Ett fast koppel ger oss mer kontroll, och har vi en längre modell, 3 eller 5 meter, kan vi ändå ge hunden den där friheten i koppel som folk ofta är ute efter med flexi. Koppelgående Ett annat skäl till att jag föredrar fast koppel är att jag inte vill att mina hundar drar i kopplet när vi promenerar. För att lära dem det behöver jag (bla) belöna dem när de går med kopplet slakt. Poängen med flexi är att det aldrig är slakt (om man inte låser det med knappen förstås men det upplever jag att man aldrig gör om det inte är för att låsa kopplet väldigt kort för att man kanske går längs en bilväg eller annat). Flexikopplet belastar hela tiden hundens sele med ett litet tryck, det gör det väldigt, väldigt svårt för hunden att lära sig att gå fint i koppel. Dessutom är flexikopplet hela tiden "olika långt" vilket också försvårar för hunden. Säkerhet igen Sen är många flexikoppel tunna som sagt, och det kan vara en risk för andra människor som kanske inte ser det. Cyklister, motorcyklister etc kan missa linan och hemska olyckor kan ske. Det är också svårt att se hur mkt flexit nötts, och många gånger har jag hört om flexin som plötsligt går av, eller på andra sätt slutar funka (den där knappen blir dålig efter ett tag). To each their own Om man använder flexi och man upplever att det funkar bra, men för all del fortsätt med det! Flexi har fördelen att ge hunden mer frihet och vissa människor föredrar att hålla i det där plasthandtaget framför fast. Jamen då är ju det underbart, man ska göra det som funkar för en själv.

Det pratas mycket om hundars unghundstid, men katters då? I rättvisans namn tycker jag nog man bör prata mer om den, den pågår trots allt från att katten är ca 6 månader till den är ca 3 år! Jag bor själv med en tonårskatt nu. Han är snart ett år, heter Julius, och är en alldeles underbar individ som stundtals driver mig till galenskap. Precis som det ska vara med andra ord. Under tonåren utvecklas kattens hjärna, men precis som hos hundar (och människor) utvecklas de olika delarna av hjärnan i olika takt. En tonårskatt har mer aktivitet i det limbiska systemet jämfört med prefrontala cortex. Jättekonstiga ord, jag vet. (Här finns film där jag förklarar) Det limbiska systemet står för omedelbar tillfredsställelse och belöningssökande medan prefrontala cortex hanterar impulskontroll. Den unga katten upplevs därför ofta ivrig att utforska världen och leta efter kul nästan helt utan bromsar. Tonårskatten är känslostyrd, agerar på impuls och har väldigt lite tålamod. Kattens behov av att röra sig och av mental stimulans ökar, är det en utekatt kan dess revir också växa. Unga katter kan bli mer självsäkra och upplevas mer krävande. De kan att försöka rusa ut genom dörren, väcka dig skoningslöst klockan 4 på morgonen eller stjäla din smörgås ur munnen på dig. De kan också bli mer försiktiga eller mindre toleranta, mer stopp min kropp vilket gör att kloklippning och borstning kan bli ett problem. Det handlar om att katten börjar klura kring vad som är säkert, vad dom är okej med, vilka beteenden som fungerar och vilka som inte gör det. Deras personlighet formas och utvecklas, och i och med det även deras integritet. Har man fler än en katt hemma kan det bli konflikter mellan dem när en av katterna blir tonåring. Tonårskatten försöker ta reda på hur den passar in i familjen som vuxen, men kanske inte på det mest pedagogiska sättet alltid. Det kan leda till konflikter om resurser (som tex sovplats), lek som spårar ur till gräl och slagsmål, eller ren mobbning. Båda katterna kan vara dock anstiftaren, inte bara tonåringen. Vad kan man göra? Hur hemmet ser ut kan vara en enormt viktig aspekt på hur katten mår och beter sig. Alla katter, men särskilt en ung, behöver flera olika sätt att kunna komma upp från golvet. Katträd, hyllor, bokhyllor, möbler, kanske tom på din axel, se till att det finns många alternativ för katten att sitta och spana. Management, att helt enkelt tillrättalägga miljön för att minska risken att katten gör saker man inte vill är en grej. Plocka bort mat från bordet när du inte är i köket, ta undan sladdar om katten vill tugga på dem, håll dörren till sovrummet stängd för att hindra katten att klösa sönder favoritfåtöljen därinne. Har du flera katter, låt dem aldrig vara elaka mot varandra. Kan de inte hantera att äta mat i samma rum, ge dem mat i varsitt. Håll utkik efter beteenden som du gillar och belöna dem. Din katt lär sig vad som fungerar och inte gör det, se till att de lär sig vad du vill genom att förstärka det du vill att de ska fortsätta göra. Klöser katten ex på sitt klösträd? Hurra! Ge den en godis. Kattens energi och nyfikenhet måste få ta vägen någonstans. Regelbunden lek med dig bränner energi och minskar oönskade beteenden. Tricksträning är kul för de flesta katter. Man kan också ge katten dens mat i aktiveringsleksaker, gå ut med den i koppel (om det är innekatt och den tränats med sele) och låta den upptäcka. Har man en innekatt kan man kan ta in spännande saker utifrån som den får undersöka, tex pinnar, gräs, löv, sand och stenar. Visa hänsyn och respektera din katt när den sätter gränser för hantering. Vad är det som säger att vi tex har rätt att hålla fast en katt som inte vill? Frivillig hantering är det allra bästa sättet att ta sig ann kloklippning och annan typ av hantering. Är du intresserad av att lära dig mer om det är du välkommen att kontakta mig. Kom ihåg att tonåren är bara en fas. Din katt kommer att förr eller senare bli vuxen. Fortsätt förstärka de beteenden du vill ha, minimera möjligheterna för din katt att utveckla dåliga vanor och håll i håll ut tills kattens hjärna kommer ikapp dens kropp. Sammanfattningsvis har din fd underbara lilla kattunge alltså inte tappat förståndet; de har bara blivit tonåringar. Att känna sig frustrerad är normalt. Det är också normalt att känna sig överväldigad, ta hand om dig själv och tillåt dig att känna det du känner. Om din katt beter sig på ett sätt som i magen inte känns bra, kontakta alltid en kunnig beteendeveterinär, det är viktigt att inte vifta bort alla beteenden med att katten är i en viss ålder.

Jag har sagt det så många gånger men låt mig säga det igen, jag älskar unghundar. Jag älskar deras "allt nu" attityd och energi, att se deras personligheter växa fram, att få vara med när de hittar och börjar kommunicera var deras gränser går. MEN unghundstiden är oftast också rätt stökig och tung. Hunden får kanske sork i öronen, börjar skälla på ditt och datt eller vägrar komma på inkallning. När våra hundar visar nya, svåra eller jobbiga beteenden är ibland vår reflex att vilja "fixa" allt direkt. Detta kan förvandla tex alla promenader till svettiga träningspass, eller bara en sån sak som att få kontakt med hunden ute som kan kännas hopplöst under denna tid. Man kan känna sig överrumplad, ledsen, trött och frustrerad av försöka fixa allt på en gång. Se om du kan fråga dig själv, "spelar det verkligen någon roll?" Spelar det verkligen någon roll att din hund inte kan sova lugnt under bordet på krogen i tre timmar? Kan hunden istället vara hos hundvakt när du går ut? Spelar det verkligen någon roll att hunden glädjehoppar upp på folk som besöker dig? Kan du ha hunden bakom kompostgaller tills gästen fått ta av sig kläderna i lugn och ro? Spelar det någon roll att din hund inte kommer på inkallning just nu? Kan du ha långt koppel eller långlina på hunden eller släppa hen i en tom fårhage istället? Försök tänka på och uppskatta vad du har för hund just nu, inte hunden du drömde om eller hunden du hoppas ha om ett år. Försök fråga dig själv, vad behöver min hund just nu och vad behöver jag just nu? Vi känner oss ofta frustrerade när vi vill att våra hundar ska göra saker som de helt enkelt inte är redo för. Sänk dina förväntningar både på hunden och dig själv. Det är jättebra att ha målbilder, det är givetvis bra att vilja arbeta med sin hund, men se till att målen är rimliga, se till att du inte jobbar med alla svåra saker samtidigt för det orkar väldigt få människor och hundar. Välj ut en svår sak och träna det strukturerat i den takt ni båda klarar av. Är det inkallningen som känns viktigast just nu så toppen, då vet vi det! Lägg då energi på att nöta den! Öva inkallning microsmått många gånger varje dag, när hunden är ett halvt steg från dig och tittar på dig, säg HIT och belöna hunden, när hunden av sig själv är på väg till dig efter hen druckit vatten inne, säg HIT och belöna. När ni är ute på koppelpromenad och hunden inte är upptagen med nosning eller annat, säg HIT och om hunden inte kommer, hala in den i koppelt och belöna! Hitta också de situationer och lägen där du kan skratta tillsammans med din hund, vad kan ni göra för att bara ha kul? Bada? Gå i nya naturreservat och upptäcka? Leka kurragömma? Dela på en banan? Träna cirkustricks? Träna alla bra grejer ni lärde er på valpkursen igen? Lära hunden partytricks genom Do as I do? Lära hunden öppna och stänga skåp? Mysa i soffan? Tack för att du läste inlägget!

"Jag förstör hunden", "Så får jag inte känna", "Det är mitt fel att hunden är reaktiv", vad säger du till dig själv? Livet med hund är härligt men också många gånger svårt. När vi tänker elaka eller dömande tankar om oss själva så mår vi faktiskt mest bara dåligt och när vi mår dåligt påverkar det våra hundar. Övar vi däremot upp våra compassionskills, det vill säga att möta oss själva med förståelse, värme och omsorg, kommer det per auto göra oss vänligare och mer icke-dömande mot andra individer också. Win-Win! Hjärnforskning visar att compassion går att träna upp. Det finns en mängd olika övningar man kan använda sig av och flera av dem kommer att presenteras här. Kursen innehåller övervägande övningar för dig som är hundens människa, men min ambition är att kursen kommer vara hjälpsam även för din hund. Målet är att du som är kritisk mot dig själv eller andra, har höga prestationskrav, eller känner ångest, oro och har svårt att reglera dina känslor ska få ett vänligare och varmare förhållningssätt till dig själv och andra. Kursen passar dig som är redo att jobba med praktiska övningar några minuter varje dag för att på sikt hantera svåra känslor och situationer bättre. Har du mycket svår psykisk ohälsa, kris, psykisk sjukdom eller PTSD sök hjälp från en psykolog- <3

En övning du enkelt kan komma tillbaka till om du känner dig stressad eller överväldigad av känslor eller om ett sätt att komma ner i varv innan andra meditationsövningar. Den kan också hjälpa mot spänningar i nacken. Den här övningen kan du göra på två olika sätt. Välj det sätt du gillar bäst eller gör båda. Innan du gör övningen, oavsett vilket sätt du väljer. Börja med att röra på huvudet, vrid det åt höger och vänster, notera hur det känns, har du ont någonstans, är du stel, hur långt kan du titta etc. Sätt 1. Sitt på en stol. Titta så långt du kan åt höger med ögonen utan att röra huvudet. Huvudet ska vara helt stilla. Håll kvar blicken så och räkna tyst till 30. Det kan kännas lite obekvämt, man kan känna sig lite yr eller illamående, det är normalt. Man kan gäspa eller bli tårögd det är också helt normalt. Om det känns väldigt olustigt, sluta eller pausa. Blunda och ta tre lugna andetag. Sitt på en stol. Titta så långt du kan åt vänster med ögonen utan att röra huvudet. Huvudet ska vara helt stilla. Håll kvar blicken så och räkna tyst till 30. Det kan kännas lite obekvämt, man kan känna sig lite yr eller illamående, det är normalt. Man kan gäspa eller bli tårögd det är också helt normalt. Om det känns väldigt olustigt, sluta eller pausa. Blunda och ta tre lugna andetag. Sätt 2. Kom ihåg att först känna efter hur det känns i kroppen och nacken. Rör huvudet åt sidorna. Sitt på en stol. Andas lugnt. Titta åt höger med ögonen utan att röra huvudet, sen vänster. Ögonen ska pendla åt de olika hållen som en långsam metronom. Huvudet ska vara helt stilla. Det kan kännas lite obekvämt, man kan känna sig lite yr eller illamående, det är normalt. Om det känns väldigt olustigt, sluta eller pausa. Upprepa 10 gånger. Blunda och ta tre lugna andetag. Titta åt höger och vänster igen 10 gånger. Blunda och ta tre lugna andetag. Tacka dig själv för att du gjort övningen! Bra jobbat!

Övningen som ljudfil. Syftet med denna andningsövning är att bli lugnare och mer fokuserad. Vissa personer kan uppleva att det är stressande eller jobbigt att fokusera på andningen. Det är helt okej att då istället rikta uppmärksamheten på ett objekt framför sig, sina händer eller på hur det känns i kroppen, och bara låta andningen sköta sig själv. 1. Sätt eller lägg dig i en position som känns bekväm för dig. Försök att slappna av samtidigt som du utstrålar värdighet. Om du sitter upp se till att tex sitta med rak rygg utan att spänna dig. Ha ett vänligt ansiktsuttryck i ansiktet, kanske ett försiktigt leende. Slut gärna ögonen om det känns okej. 2. Fokusera på din andning med nyfikenhet och vänlighet. När du andas in, tillåt luften att fylla både bröst och mage. Känn hur bröstet och magen lyfter sig när du andas in och sjunker ihop när du andas ut. Lägg gärna en hand på bröstet och en på magen för att känna detta tydligare, handen är vänlig. 3. Var en stund i din andning. Lägg märke till andningen utan att påverka den. Känn hur din inandning ger din kropp det syre den behöver, och hur du blir lite mer avslappnad varje gång du långsamt andas ut. Om tankarna far iväg, notera det vänligt, det är en del av övningen. För mjukt tillbaka tankarna på andningen igen. 4. Börja nu lägga märke till rytmen i andningen, när du andas in och när du andas ut. Vad har du för rytm, är inandning och utandning lika långa? 5. Prova en andningsrytm där inandningen är ungefär 4 sekunder, och sedan en utandning på ungefär 4 sekunder. Se till att andningen in och ut är mjuk och jämn. 6. Testa dig fram lite tills du hittar en andningsrytm som känns lugnande för dig och din kropp. Kanske blir andningen lite långsammare och djupare än den vanligtvis är. 7. Hur känns det när du andas in genom näsan, hur känns det när luften du andas in fyller bröst och mage. Känner du andningen någon annanstans med? 8. Tillåt dig själv att få vila i nuet. Känn luften som kommer in genom din näsa och ned i kroppen. Andningen är som en smekning som vänligt rör din kropp inifrån. Lägg bara märke till det, du behöver inte förändra något, låt bara saker vara precis som de är. Var i din kropp och din andning en stund, så länge du själv önskar. 9. När du känner dig redo kan du ta ett djupt lugnt andetag, sträcka lite på dig och försiktigt öppna dina ögon. Kom långsamt tillbaka till rummet. Tack för att du gjorde denna övning. Bra jobbat.