Felfri inlärning handlar om att skapa så pass bra förutsättningar att hunden alltid lyckas göra rätt. Det handlar om teorin att man inte behöver göra fel för att lära sig saker. Inom hundträning är man inte överens där, vissa tycker att fel visst behövs för effektiv inlärning, även om man kanske inte bestraffar felen med våld och skrik, utan bara genom att inte belöna dem. Andra tycker att det är helt onödigt att hunden ska göra fel. Modern forskning lutar åt det sistnämnda.
Its all about the planerande
För att uppnå felfri inlärning måste man planera sina träningspass mycket noga. Man måste tänka på exakt hur miljön läggs upp så att hunden kan göra rätt i varje steg av träningen. Man måste vara på ett sånt sätt som tränare att hunden hela tiden lyckas. Låt mig ge ett exempel:
Omvänt lockande
Det finns en, i reko kretsar omdiskuterad övning som kallas omvänt lockande. Den går ut på att man håller en godis först i en stängd hand, och när hunden gör minsta ansats att inte ta den så får den godisen. Senare håller man handen öppen och tränar på samma sätt.
Ofta så tränar man detta genom att låta hunden försöka ta godisen några gånger (det går ju inte eftersom handen är stängd) och så belönar man att hunden låter bli. För vissa hundar skapar detta stor frustration och missmod, för andra hundar är det helt ok.
För att lära ut omvänt lockande enligt felfri inlärning-principen behöver man alltså börja med en rätt tråkig godis i handen, man behöver också börja med att hålla handen så pass långt bort från hunden att risken att den försöker ta godisen är minimal eller gärna obefintlig. Andra saker att tänka på är att hunden ska vara i bra sinnesstämning, att det inte finns något i miljön som stör hunden, att man själv är i bra sinnesstämning etc. Sen tränar man genom att ha så himla nära mellan belöningarna att hunden inte hinner göra fel.
Om hunden "gör fel" dvs försöker ta godisen innan signal, ber man snabbt som attan hunden göra något annat den kan, sitt tex, och belönar det. Se börjar man om med Omvänt lockande, men förenklar så hunden klarar det.
Kika på filmen för exempel på Miri som redan kan övningen!
Skinner
BF Skinner som var psykolog och upphovsman till den filosofi som kallas radikal behaviorism skriver: “Errors are not necessary for learning to occur. Errors are not a function of learning or vice-versa, nor are they blamed on the learner. Errors are a function of poor analysis of behavior, a poorly designed shaping program, moving too fast from step to step in the program, and the lack of the prerequisite behavior necessary for success in the program.”
Det jag gillar mest med felfri inlärning är inte att inlärningen blir mer effektiv, utan att frustration och negativa känslor minskar hos hunden. Beroende på hundens personlighet så kan annan typ av inlärning, där man mer låter hunden prova sig fram och göra fel kan ge upphov till allt från uppgivenhet och ovilja att delta till misstänksamhet och frustration. Men igen, det beror på hund i vilken grad.
Man kan ju se till sig själv. Om jag ska bygga ihop en IKEA-soffa, vilket av alternativen föredrar jag?
1. Du får väldigt få och otydliga instruktioner, du är trött och hungrig och det är någon granne som borrar i väggen och stör. Du bygger gång på gång fel och får börja om många gånger innan det blir rätt. Soffan blir tillslut klar, hur har du känt under tiden den byggdes? Hur lång tid tog det att bli klar?
2. Du får tydliga instruktioner som är uppdelade i många enkla, korta steg. Du är pigg, mätt och glad och ingen stör dig när du bygger. Soffan blir tillslut klar, hur har du känt under tiden den byggdes? Hur lång tid tog det att bli klar?
Min åsikt är att felfri inlärning är svinbra och absolut något man bör ha som ledstjärna och målbild oavsett vilken hund man har men särskilt om man har en känslig hund. Jag ser också att det finns vissa faktorer som försvårar.
Det blir enormt mycket press på människan som ska träna hunden, för i praktiken blir det ju att hen aldrig får göra fel heller. Jag kan se en risk med att man bestämmer sig för att träna felfritt, men sen är man mänsklig och det blir ändå lite tokigt ibland, och då känner man att fan vad dålig jag är som inte la upp passet bättre. Jag är sämst som hundtränare. Negativa tankar hjälper inte motivationen, så då finns det ju en risk att man inte pallar fortsätta sen. Glädjen kan tas ut träningen när man upplever att det finns för många regler.
Det är svårt att träna på det här viset, och det passar inte alla människor Felfri inlärning går ut på förmågan att sätta upp en noggrant planerad träningsprocedur. Träningen kräver tydlighet, snabbhet och förståelse för hundens perspektiv och språk.
Jag tycker absolut inte man ska träna på ett sätt där man tänker att hunden lär sig av att göra fel, det är varken schysst eller effektivt. Jag tycker att man alltid ska sträva efter att göra träningspasset enkelt och roligt, för både människan och hunden. Jag tycker att man alltid ska leta rätt och inte fel hos hunden, att göra förutsättningarna så bra man kan så att hunden ska lyckas så ofta som möjligt. Jag supportar verkligen felfri träning och tror att det är det mest effektiva sättet att lära en hund något, men jag skulle inte kalla mig själv felfri tränare, varken privat med mina hundar eller i egenskap av proffs. För mig personligen får den etiketten mig att känna mig pressad och nervös, även om jag alltid strävar efter just den typen av träning.
Vill du veta mer om ämnet så har Gabriella Boisen pratat om detta i hundpodden vår bästa vän.