Sökresultat

Det passar vissa människor väldigt bra att räkna på detta sätt, och andra inte. Det viktigaste med övningen är att vara inkännande och att se om just denna övning är hjälpsam för just dig. Om övningen känns svår eller om det inte känns rätt på en gång så oroa dig inte, vi behöver öva oss och tillåta oss en inlärningskurva för att kunna lära oss nya saker. Att det kan kännas svårt alltså en del av övningen. Om du upplever starkt obehag, lyssna på dig själv och ta en paus. Övningen som ljudfil Gör så gott du kan just nu och lyssna på just din kropp under övningen. 1. Sätt dig bekvämt på en stol. Försök vara avslappnad och samtidigt utstråla stolthet och stabilitet. Fötterna mot golvet, en rak men avslappnad rygg, hakan i en neutral position. Om det känns okej för dig, blunda. 2. Känn dina fotsulor mot golvet. 3. Känn stolen du sitter på mot dina lår och rumpa. 4. Känn stolens ryggstöd mot din rygg. Det du gör just nu är att skicka signaler till hjärnan om att du är närvarande, stabil och öppen för världen. Du är här. Du gör denna övning just nu för dig själv. 5. Rikta nu din uppmärksamhet mot ditt ansikte. Låt ansiktet mjukna. Låt det utstråla värme och vänlighet, det man kan känna när man ser på sin fina hund som sover, eller man ser sin bästa vän efter en tid från varandra. 6. Nu kan du nyfiket och vänligt börja fokusera på din andning. Följ dina andetag in och ut och notera pauserna som finns däremellan. Var i andningen en stund. När du andas in, tillåt luften att fylla både bröst och mage. Känn hur bröstet och magen lyfter sig när du andas in och sjunker ihop när du andas ut. Om du vill, och det känns bra för dig, kan du lägga en snäll hand på bröstet och en på magen för att tydligare känna din andning. 7. Rikta din uppmärksamhet mot att skapa ett lugna och jämna andetag. Börja med att tyst räkna till 4 sekunder när du andas in, håll andan i 4 sekunder och andas ut på 6 sekunder. Räkna lugnt, ett två tre fyra, ett två tre fyra, ett två tre fyra fem sex. 8. Om du känner att du vill prova så kan du förlänga andetagen med 1 eller två sekunder. Annars kan du bara fortsätta som innan. 9. Släpp räknandet och följ just ditt lugna andetag en stund. Låt kroppen andas lugnt på sitt eget sätt. Var i din kropp och din andning en stund. 10. Nu ska du få börja förbereda dig på att komma tillbaka till rummet. Ta ett mjukt lugnt andetag. Sträcka lite på dig. Rör på fingrar och öppna dina ögon om du haft dem stängda. Tacka dig själv för att du gjort övningen! Bra jobbat!

https://vm.tiktok.com/ZMYQtyEnP/ EJ KLAR

Jag vet, det låter jobbigt och det kan det också vara. Oftast är det ju dom där svåra känslorna som man behöver ta mest hand om. Ledsenhet, besvikelse, rädsla, ilska osv Ett sätt att både vara medvetet närvarande och öva på compassion är att ta korta pauser i vardagen där vi helt enkelt stannar upp mentalt och frågar oss

Säkerhetsstrategier När våra anknytningspersoner inte ger oss det vi behöver när vi är barn så börjar vi hitta strategier för att få det. Närhet och trygghet är livsviktigt för oss, och särskilt när vi är små. Dessa kallas säkerhetsstrategier och vi har ofta kvar dem även i vuxen ålder. De skapas genom operant betingning, som är samma sak som de vi använder när vi tränar hundar. Alltså de beteenden som belönas av omsorgspersonerna ökar och de som bestraffas eller inte förstärks minskar eller försvinner. Det kan vara tex det vi pratade om sist, att stänga av eller trycka undan vissa känslor. Har man tex haft en pappa som blivit obekväm av gråtande ledset barn kommer han möjligen inte att bemöta barnet med trygghet och ömhet utan kanske ta avstånd från barnet. Det är inget som görs medvetet utan är ju en reaktion från pappan som handlar om hans egna känslor och erfarenheter, men det gör att barnet lär sig att det inte är någon bra “strategi” att gråta och vara ledsen, och minskar därför, också omedvetet, detta uttryck i framtiden. Kanske blir det barnet en vuxen som gärna inte gråter inför andra eller känner skam när den väl gör. Som isolerar sig när livet är tufft istället för att söka stöd i andra. Ett barn har inte förmågan att förstå att det är omsorgspersonerna som gör fel när de inte ger barnet tex den trygghet det behöver. De är de viktigaste personerna för barnets överlevnad och därför tolkar barnet deras brister som att det är barnet det är fel på, det är farligt att peka ut eller uppmärksamma brister på de personerna som är ansvariga för barnets överlevnad, därför blir det såhär. Ett barn som får tex skäll för att det skrattar för högt kommer tänka “Jag är jobbig och borde inte leva om sådär” Istället för att tänka “Mamma har ont i huvudet och överreagerar mot mig på ett sätt som inte är okej”. Det behöver inte vara att mamman skäller, det kan räcka med små signaler av ogillande eller avståndstagande. Detta kommer leda till att barnet även senare i livet känner skam för att hen tar för mycket plats, och dens inre kritiska röst kommer säga åt den att den är “för mycket” eller att den är konstig. Den kritiska rösten är alltså en säkerhetsstrategi vi lärt oss för att hantera skam och överleva. Vi sågar oss själva ”för man sågar inte av den gren som man sitter på”. Senare i livet kan vi känna en falsk trygghet i att döma oss själva och vara elaka mot oss själva “innan någon annan hinner göra det.” Säkerhetsstrategierna har haft en livsviktig funktion, att göra så vi känner oss trygga, och det är väldigt förståeligt att vi reagerar som vi gör. De är funktionella och rimliga.

Varmt välkommen till kursen! Vad glad jag är att du vill gå den! I den här första delen kommer jag att gå genom lite basics om hur vi människor funkar, för det är viktigt att förstå varför vi reagerar på vissa sätt i olika situationer. Det gör det lättare för oss att vara mer rättvisa och bara att lära sig mer om detta kan i sig minska känslor av skam och frustration och göra det lättare att förändra det som inte hjälper oss. Vi ska också ha med oss att många av de tankemönster och beteenden som är dysfunktionella har programmerats i oss av andra människor, det är inte vårt fel att vi fungerar som vi gör. Ta gärna med dig detta innan kursstart: Det kan ge oväntade upplevelser att utöva compassion och andra övningar som hör till, det kommer tex inte alltid kännas härligt för det ingår ofta att komma i kontakt med sina smärtsamma känslor. I Compassion ingår det att lära sig hantera just dessa. Det kommer gå bra. Var öppen för dina upplevelser och försök att inte ha förväntningar på hur det kommer bli eller kännas. Försök se detta som ett experiment i att utforska och till viss del förändra dig själv. Du kommer i kursen lära dig ett antal övningar och tekniker, men det är din upplevelse och dina känslor som är viktiga. Anpassa så det känns hjälpsamt för dig. Tanken är inte att övningarna ska kännas fel eller jättejobbiga. Det kan som sagt kännas utmanande att göra dem, men målet är att de ska ge mindre stress, mindre kamp, krig och ansträngning, inte mer. Precis som när vi ska lära våra hundar nya saker är det viktigt att börja långsamt i små hanterbara steg. Pressa inte dig själv för hårt utan tillåt dig att lyssna på dig själv och vilken takt du behöver. Pausa om det känns för överväldigande. Stöter du på något du inte förstår, en övning, instruktion, känsla eller reaktion från dig själv kan du alltid maila mig ekhammarhund@gmail.com så kan jag hjälpa dig. Nu kör vi!

Vår hjärna är formbar, modern forskning visar att hjärnan förändras kontinuerligt under hela vårat liv. Om vi genom medveten närvaro tränar på att inte alltid automatiskt reagera och agera - följa impulser, så blir vi allt bättre på det. Man kan träna hjärnan på samma sätt som en muskel, genom medveten närvaro tränar vi hjärnans frontallober, områden som är viktiga för självkontroll, känsloreglering, minne, koncentration mm. Mot tidigare hypoteser visar det att vi även ökar celltillväxten, ökat antal hjärnceller.

Tre sätt att utveckla Compassion 1. Ta emot compassion från andra 2. Ge compassion till andra 3. Att utveckla compassion i sig själv (självmedkänsla) Kvalitéer som representerar compassion - Vishet - Vänlighet - Värme - Styrka - Stabilitet - Icke-dömande/ Acceptans - Självförlåtelse, självacceptans Effekten är Minskad depression, ångest, självkritik, skam, ökade positiva känslor, ökad självacceptans, ökad grad av positiva relationer med andra och bättre fysisk hälsa Hinder och rädsla för compassion Att känna positiva känslor kan ge kontrollförlust Jag blir svag och sårbar Vill inte sänka garden (Om jag inte är på min vakt kan andra göra mig illa, utnyttja mig). Jag blir passiv Jag kommer ingen vart, jag blir misslyckad Moral aspekt, det är slött Jag vill inte ömka mig själv Andra kan tro att jag gör mig märkvärdig Känslor av längtan blir överväldigande Sorg över det man aldrig fått Unnar inte sig själv att må bra

Syftet med denna övning är att lära känna ditt "systemjag" ännu bättre. Fundera över alla de saker i ditt dagliga liv som kan trigga igång ditt hotsystem. Det kan vara små saker som att komma till skolan/jobbet i tid, oro för en fest eller att bli klar med en uppgift; eller så kan det vara stora saker som om du ska flytta, eller om du ska ska börja med någon ny aktivitet. Reflektera över hur mycket tid du spenderar i hotsystemet och hur ofta dom känslorna uppstår inom dig. Kanske kan du lägga märke till hur tankar och känslor från det här systemet poppar upp i ditt huvud just nu när du tänker på ”röda” saker. Ta nu en liten paus. Ta ett djupt andetag och skaka på händerna. Skaka bort alla ”röda” känslor. Driv- & ambitionssystemet Fokusera sedan på allt i ditt liv som ger dig en känsla av energi och glädje. Saker som gör dig exalterad och som du ser fram emot. Positiva saker som gör att du vill stiga upp på morgonen varje dag. Det kan vara något som du vill uppnå eller tankarna på att åka på semester, att gå på bio med en kompis. Huvudsaken är att det du tänker på får dig att känna dig energisk. I ditt dagliga liv, hur upptagen är du av att tänka på saker som gör dig exalterad och ger dig en känsla av mening och riktning? Stora som små. Ibland, eller kanske ganska ofta, göra saker för att vi är rädda för vad andra ska tycka om vi inte gör dem (sådana saker hamnar i hot- och skyddssystemet istället). Ta nu en liten paus. Ta ett djupt andetag och skaka på händerna. Skaka bort alla ”blåa” känslor. Trygghets- & omsorgssystemet Rikta nu din uppmärksamhet mot saker i ditt liv som ger dig en upplevelse av att ta det lugnt, av att sakta ner, av att vara tillfreds och att känna sig väl till mods och rofylld. Det är ett tillstånd där du inte vill eller ska en massa utan du är bara helt tillfreds med hur saker och ting är just nu. Vad är det för saker, aktiviteter eller relationer som ger den här känslan av ro, trygghet, samhörighet och tillfredshet. Hur mycket tid spenderar du i det här systemet och med de här känslorna? Efter övningen När du har avslutat övningen fundera då återigen på vilket system du spenderar mest tid och energi i. Vilket system skulle du vilja utveckla mer. Det är inte alls ovanligt att personer upptäcker att de spenderar mer tid än de vill i hotsystemet och då känner sig stressade, oroad och att de ständigt rusar från det ena till det andra. Vissa kan till och med känna sig stressade om de spenderar för mycket tid i trygghetssystemet. Inte minst om driv- & ambitionssystemet sätter igång och vi känner oss skyldiga för att vi inte gör eller uppnår något.

Lite förenklat kan man säga att människan har 3 olika system som alla har olika funktioner. Hotsystemet, drivsystemet och trygghetssystemet. Alla systemen behövs, och alla systemen motiverar oss på olika sätt till handling. De har varit och är fortfarande nödvändiga för att vi ska överleva, men de är inte alltid bara härliga att ha att göra med. Trygghetssystemet är det system som är aktivt när vi sitter i vårsolen och dricker te på en ledig dag, när vi ligger i soffan och myser med vår hund som myser tillbaka med oss, när vi får mjuk massage eller en varm kram av en nära vän eller partner. När vi skapar nära relationer med andra människor eller individer. Trygghetssystemet finns till för att att få oss att fortsätta göra det vi gör för att vi mår bra av det. När vi är i det gröna systemet är vi tillfreds där vi är just då och närvarande i den stunden. Vi får lugnare andning, lägre puls, längre blodtryck, och vi får lättare att resonera och reflektera på att sant och bra sätt. Hotsystemet aktiveras när vi upplever någon form av fara. Känslor som kan ingå i den röda cirkeln är ilska, rädsla, ångest och stress. När den röda cirkeln är aktiv vill vi oftast fly, slåss eller på annat sätt agera för att skydda oss, det kan också innebära att vi fryser till, alltså att vi tappar förmågan att göra något alls. Fysiskt kan det vara att hjärtat börjar slå fortare, vi andas fortare och ytligare, pulsen höjs och vi svettas eller fryser. Hotsystemet finns till för att skydda oss, men när systemet är för aktivt kan det skapa problem. Det kan ge oss ångest, ilska som inte är i relation till trigger eller kanske verkar helt sakna trigger och det kan skapa för mycket stress både i vår skalle och i kroppen. Drivsystemets syfte är att driva oss framåt och motivera oss till handlingar. Det är ett aktiverande system som hjälper oss att prestera och utvecklas. Känslor som lust, nyfikenhet och intresse är centrala här och det är aktiverat när vi tex är hungriga. Drivsystemet kan få oss att känna oss uppvarvade eller rastlösa och orsaka exempelvis sömnproblem om det är för aktivt. Det kan också göra att vi får för lite återhämtning och blir utmattade. En människa som mår bra har balans mellan dessa system, och aktiverar dem lagom mycket anpassat till situation. En människa som kämpar och mår mindre bra kanske aktiverar ett eller flera av systemen för mycket, och något annat för lite. Hur de här systemen funkar för olika personer varierar, och det är inte vårt fel. Om vi till exempel har haft det svårt under uppväxten och inte fått trygghet kan det vara väldigt svårt att få tillgång till trygghetssystemet, och lätt att hamna i ett väldigt aktivt hotsystem och eller drivsystem.

Syftet med den här övningen är att nyfiket och vänligt fundera över hur de tre känslosystemen funkar inom just dig, för att öka förståelsen för hur du fungerar. Om du av någon anledning känner dig stressad eller orolig under övningen, oavsett orsak, så ta en paus och gör andningsövningen ovan för att se om det kan hjälpa, eller gör något helt annat och prova igen senare. Var vänlig mot dig själv. Gör såhär. 1. Ta fram ett blankt papper och en penna. Har du färgpennor eller kritor hemma kan du ta fram en grön, en röd och en blå. 2. Fundera en liten stund över i vilket av de tre känslosystemen som du tror att du spenderar mest tid och energi i. Om du behöver påminna sig om vad de olika systemen representerar så gå tillbaka till det steget och läs om dem igen. 3. Du ska nu rita de tre cirklarna, antingen med olika färger eller att du skriver "hot", ""driv" , "trygg". Om du tror att du spenderar mest tid i hot-& skyddssystemet så rita en stor röd cirkel för ditt hotsystem. Om du tror att du spenderar lite tid i ditt trygghetssystem så rita en liten grön cirkel för det systemet. Gör samma sak med den blå drivsystemcirkeln. Ibland kan det vara lättare om man skiljer på hur det är i skolan/på jobbet och hur det är hemma och på fritiden. Titta på dina cirklar och fundera kring: Hur ser det ut? Är det balans mellan cirklarna? Tror du att det skulle vara hjälpsamt om det var på något annat sätt? Förstår du varför cirklarna ser ut som de gör?

FILMdärjag säger nedan Hundens språk Kommunikation är grundpelaren i alla relationer vi har med andra individer. För att kunna lyssna på hunden och lyckas med frivillig hantering måste vi förstå den. När man läser hundens språk måste man se på hela sammanhanget, man kan inte stirra sig blind på en sak tex, slickande om munnen. Man måste se hela hundens kroppsspråk, hur den historiskt har kommunicerat och situationen i sig. Lägg gärna tid på att studera din hund och andra hundar i olika situationer. Gå till en hundrastgård eller annat ställde där andra hundar finns (utan din valp) och bara sätt dig och titta. Man kan lära sig enormt mycket. Hundar kommunicerar genom: Kroppsspråk (vifta på svansen, vända bort huvudet) Läten (morra, skälla, pipa) Lukt (kissa på stolpar, doftmarkera) Beröring (Dutta med nosen på oss, slicka en annan hund i mungipan). En glad och trygg hund har oftast ett Löst och ledigt avslappnat kroppsspråk Avslappnad mun, Avslappnade öron, En avslappnad och viftande svans Mjuk blick som inte stirrar. Avståndssökande signaler är signaler som används när hunden vill ha avstånd från tex en annan hund eller en människa. De tolkas oftast som aggressivitet, och det är förståeligt, för det kan vara en aggressiv och hotande signal, hunden använder sig av aggressiva signaler för att få avstånd, MEN! Hunden är inte aggressiv. Aggression är med andra ord inte ett karaktärsdrag utan en metod, en beskrivning av ett beteende i stunden. Ett aggressivt beteende kan skapas av diverse olika känslor så som rädsla och frustration. Eller smärta. Eller för den delen rädsla för smärta. Kom ihåg att man inte ska stirra sig blind på signalerna i sig utan alltid se helheten. De avståndssökande signalerna kan exempelvis vara: Stel och uppblåst kroppshållning Stirrande blick Korta mungipor Ragg (kan också vara upphetsning bara) Hög spänd svans (kan också vara upphetsning eller ras bara) Rynkad nos Blottade tänder Morr (kan vara många andra saker med) Luftbett (kan vara annat) Attack Framåtlutande hållning Lugnande signaler använder sig hunden av när den vill visa att den är vänligt inställd och inte vill ha bråk, det är signaler som används när hunden känner sig stressad eller obekväm, tex i möte med en annan hund eller främmande människa. Eller om vi gör något hunden tycker känns obehagligt exempelvis klipper klorna på den. De använder signalerna för att lugna ner den andra individen eller/och sig själva. De Lugnande signalerna kan exempelvis vara: Nosa på marken Röra sig i slowmotion Svansen sänkt Långa mungipor Kliar sig Öronen bakåt Vrida bort huvudet, blicken Slicka sig om munnen (kan också va sugen på godis/ätit godis nyss) Lyfta tass (kan också vara frustration) Sätta/lägga sig Lägga sig på rygg (kan också vara att hunden är trygg) Tydliga blinkningar Gäspningar (kan vara att hunden är trött bara) Skaka på sig (oftast efter en jobbig situation) Se gärna denna film med tydliga exempel på en hund som är bekväm med kontakt och en som inte är. Film Kontaktljud (positivt förbudsord) Innan vi börjar med annan träning behöver valpen ha ett fungerande kontaktljud, även kallat positivt förbudsord. Det vi vill att valpen ska göra här är att oavsett vad den gör innan, titta på dig med positiv förväntan när du gör ditt kontaktljud. Jag föreslår att kontaktljudet är ett pussljud då de flesta hundar reagerar på det "av sig själva" så allt man behöver göra då är att belöna efter varje gång. Anledningen till att det också kallas positivt förbudsord är att du kan använda det om valpen tex är på väg att äta en smörgås du lagt fram på bordet, använd ditt ljud, be valpen om ett annat beteende exempelvis gå och lägga sig i sin bädd, belöna. När man stoppar ett oönskat beteende med hjälp av ett positivt kontaktljud så vill valpen komma till dig. När man stoppar valpen genom att bestämt och strängt säga NEJ får man motsatt effekt, valpen kommer vilja ta ut avstånd från dig. Det berättar inte heller vad man vill att valpen ska göra istället, att säga nej. Rättglasögonen gäller även här, då du ser valpen göra något den inte får, tugga på ett soffhörn, tänk vad önskar jag att valpen gör istället för det? Tuggar på sitt ben i sin säng? Ok, kontaktljud, be den om det, ge den det roliga benet så hunden får tugga på det istället. Kontaktljudet ska bli muskelminne. Gör såhär: Gör ljudet, ge godis. Upprepa många gånger per dag tills valpen reagerar på ljudet med positiv förväntan. Gör ljudet, vänta på ögonkontakt ge godis. Upprepa tills valpen verkligen förstått uppgiften, att titta på dig när ljudet kommer. Gör ljudet i ny miljö, annat rum, ute, på promenad, lös, ge godis. Upprepa. Gör ljudet i den nya miljön, vänta på ögonkontakt ge godis. Upprepa. Sista steget! Ta fram en halvgod godis eller halvkul leksak och lägg en bit från hunden (börja med längre avstånd och minska med tid). Ha valpen i koppel för att förhindra att den kommer fram till leksaken/godiset och belönar sig själv. Gå lite med valpen, när valpen tittar på godis/leksak, gör ljudet. Om hunden tittar på dig belöna stort! Om hunden inte tittar på dig, lägg godisen/leksaken längre bort, eller använd bättre belöning tex små bitar av kokt kyckling eller nötfärs. 1-3 minuters träning i taget Om hunden inte reagerar på ljudet, gör omständigheterna enklare för hunden. Tex godare godis eller enklare miljö och träna mer. Här ser ni film på steg 1 och steg 5. Nosdutt Nosdutt är en superbra grundfärdighet för hunden att kunna. Beteendet går ut på att lära hunden att dutta nosen i din hand och i ett senare skede att följa handen/stanna med nosen i handen. Du kan använda nosdutten om du: Vill att hunden kommer hela vägen in till dig på (tyst) inkallning. Vill lära hunden att följa dina händer, en grundfärdighet som är superbra i vardagen när du behöver dirigera om hunden. Du kan då flytta på din hund med hjälp av handen istället för att försöka dra den i kopplet eller flytta den på andra sätt. Om hunden kan trycka nosen mot din hand kan du också tex använda det som ett verktyg i tex hundmöten (om du vill att hunden ska göra det istället för att uppmärksamma den andra hunden Du kommer kunna använda det i din hanteringsträning. Hur man börjar: Förbered en godis i din ena handen och sätt båda händerna bakom ryggen. Sätt fram din tomma hand en bit ifrån hundens nos och när hunden duttar/nosar berömmer du och belönar vid den tomma handen, det är ju där vi vill att hundens förväntan ska finnas. Repetera och träna gärna med både höger och vänster samt sätt händerna i olika lägen dvs fisk, fågel och mittemellan ;) Kom ihåg att starta om direkt om hunden inte fattar galoppen! Ta då bort handen och sätt fram den igen. Var tyst. Kom ihåg att det alltid är hunden som ska söka upp handen, du ska inte föra handen mot hunden. Upprepa. Nu vill vi att hunden ska få gå lite längre och börja följa din hand för att komma åt och dutta i den. Presentera handen och dra den sedan från hunden lite så att hen måste gå efter några steg. Börja med några få steg och öka sedan successivt. Upprepa. När hunden förstår övningen väl kan du om du vill successivt börja vänta ut en hårdare/längre dutt från hundens nos. Då belönar du inte på en gång när hen duttar utan väntar lite (en halv sekund längre). Det som kan hända är att hunden duttar till lite hårdare och då fångar man det beteendet, när man sedan inte belönar det brukar hunden göra flera snabba duttar i handen och tillslut hålla kvar nosen. När/om det händer så belöna med flera godisar och fira! Det viktiga här är att du går framåt i lagom små steg. Låt det ta den tid det tar. I filmen går det fort eftersom han redan kan det beteendet. Passa noga så han inte blir alltför frustrerad. Det ska vara roligt att träna.